Regularity ur en nybörjares perspektiv

Anders Thorell och Ulf Forsberg kom till Arentorp och Västgötarundan med en kurs av Hans Sylvan i bagaget och i övrigt utan förutfattade meningar. Detta är deras berättelse som den berättats för mig.

Att vi anmälde oss till den sjunde upplagan av Västgötarundan var en naturlig uppföljning på den utbildning i regularity rally vi inom MOG East genomförde under sommaren med Hans Sylvan som lärare. Att både jag och min co-driver, Ulf Forsberg, båda är födda och uppväxta i Västergötland gjorde inte beslutet svårare.

Då det var tidig samling innan start kl 08.00, tävlingsdagen lördagen den 17:e oktober åkte vi ner på fredagseftermiddagen och låg över natt på hotellet Lumber & Karle i Kvänum, känt för sin stora fabrik där de tillverkar exklusiva köksinredningar. Uppe med tuppen på lördagen och efter en snabb frukost var det dags för avfärd mot starten i Vara. Innan det var vi tvungna att skrapa isen från rutorna, årets första frost med en minus grad!

Väl på plats vid starten i bygdegården i Vara fick vi ett mycket trevligt mottagande med kaffe och hembakta kanelbullar. Därefter följde besiktning av bilarna med säkerhetsutrustning. Väldig enkelt, dubbla varningstrianglar och dubbla gula säkerhetsvästar i övrigt bara en fullt fungerande bil. Då vi ännu inte tillhör någon motorklubb fick vi även lösa en tillfällig prova på licens. Bilen utrustades med två mobiltelefoner som tejpades fast på en av de bakre sidorutorna. De registrerar de dolda kontrollerna längs tävlingssträckorna. I den andra sidorutan fick vi tejpa upp vårt startnummer. Så dags för förarmöte med genomgång av dagens tävling.

Totalt deltog 14 ekipage, 11 i klassiska klassen med bilar tillverkade innan 1990. Där fanns bl.a fyra SAAB V4, två Opel Kadett, en Volvo 242 samt en exakt kopia av Björn Waldegårds Porsche 911. I moderna klassen återfanns vi med vår Jaguar XKR, en VW Tiguan samt Hans Sylvan i en Mini Cooper S från 1968, samma bil de tidigare i år tävlade med i Monte Carlo Classic. Anledningen att den var med i moderna klassen var att de valde att tävla med en modern trippmätare.

Tyvärr ingen Morgan i startfältet. Tydligen har ännu inte någon Morgan deltagit så vi lovade dyrt och heligt att återkomma nästa år i vår Morgan.

Dags för start, vi startade först, vid startlinjen infann sig  tävlingsnerverna igen. Första sträckan om drygt 20 km med en genomsnittshastighet om 50 km/h klarade vi bra men samtidigt är det svårt att veta då det finns drygt 100 dolda kontroller utplacerade över de sex delsträckorna om tillsammans 90 km. Totalt med transportsträckor avverkade tävlingen 150 km.

Tre regularity sträckor med omväxlande 50 km/h eller 40 km/h innan lunch. Mycket trevliga vägar ute på Västgötaslätten med lite trafik. Det enda vi behövde se upp för och väja för var traktorer och mjölkbilen. Lunchen intogs på den lokala pizzerian mitt i byn. På eftermiddagen samma tre sträckor med chans till revansch.

Vi placerade oss på en hedrande tredje plats, eller om ni så vill, vi kom sist! Hans Sylvan vann såklart, allt annat hade varit konstigt. Vi vill verkligen uppmuntra alla att prova på denna mycket trevliga tävlingsform, ett lagarbete mellan förare och navigatör, lika mycket orientering som att hålla rätt hastighet.

Till nästa vår planerar vi att tillsammans med Hans Sylvan kunna erbjuda en tredagars aktivitet med kombinerad utbildning och tävling på Gotland. Så snart all planering och nödvändiga tillstånd är på plats återkommer vi med en inbjudan.