Juridiska ärenden - Rally / Karting / Rallycross
2016-01-21 i Allmänt
Prenumerera på nyheter
Du prenumererar nu på nyheter från SBF.
Vi har skickat ett bekräftelsemail till .
Prenumerera via:
RSSJuridiska
Juridiska kommittén
Rally – åsidosättande av säkerhetsregler
Vid en rallytävling i Herrljunga den 25 juli 2015 diskvalificerades två förare och deras kartläsare för att ha åsidosatt andras säkerhet i anslutning till en olycka på en specialsträcka. Detta genom att de anmälda inte stannade vid en visad personskadeflagga.
Förarna och kartläsarna anmäldes också till förbundsbestraffning. Disciplinnämnden (DN) ansåg det styrkt att ingen av de två ekipagen hade stannat vid olycksplatsen och dömde förare och kartläsare till sex månaders avstängning från tävling, uppvisning och uppdrag inom bilsport.
En av förarna överklagade till Juridiska kommittén (JK) och menade att handläggningen hos DN tagit för lång tid och ville ha straffet avkortat en månad.
JK bedömde att handläggningstiden på två månader var acceptabel eftersom det styrs av nämndens arbetsbelastning, tröghet hos parter och vittnen samt omfattningen av analysarbetet.
Avstängningstiden bedömdes som mild med tanke på att Riksidrottsnämnden i ett liknande ärende, och i ett vägledande beslut, fastställde ett betydligt strängare straff. Eftersom det i aktuellt fall endast var den bestraffade som överklagade DN:s beslut var JK förhindrad att skärpa straffet och avstängningen i sex månader kvarstod.
Karting – felaktigt utdömt tävlingsstraff
Vid en kartingtävling i Kalmar den 12 juli 2015 diskvalificerades en minderårig förare på grund av en incident på banan. Den ansvarige ledaren var inte nöjd med beslutet och efter en diskussion med tävlingsledningen ansågs ledaren ha haft ett ”dåligt uppförande” varvid tävlingsböter på 5 000 kr utdömdes – dock inte för den ansvarige ledaren utan för dennes 12-årige son som var oskyldig i denna del.
Föraren, genom den ansvarige ledaren, överklagade hos Disciplinnämnden som emellertid inte ansåg att tävlingsledningen gjort något fel och hänvisade till G 7.1 (Ansvarig ledare) och G 15.1 (Tävlingsbestraffning).
Ärendet överklagades till Juridiska kommittén av den bötfällde sonen, som genom fadern hävdade att det inte fanns någon juridisk grund för att utdöma tävlingsböter för en förseelse som fadern ansågs vara skyldig till.
Enligt G 15.1 kan föraren tävlingsbestraffas om den ansvarige ledaren eller annan medhjälpare gör sig skyldig till en förseelse som har ett direkt samband med tävlingsmomentet och som påverkat eller kunnat påverka tävlingsresultatet. Därutöver har den tävlande inte något ansvar för vad den ansvarige ledaren företar sig.
JK beslöt därföratt bifalla överklagan och att tävlingsboten skulle återbetalas.
Rallycross – klagan på regeltillämpning
Vid finaltävlingen i Rallycross den 19 september 2015 i Götene ansåg en förare att poängtilldelningen i kvalomgång 1 för klass Super Nationell var felaktig. En tävlande erhöll poäng trots att denne inte passerade startlinjen för egen maskin. SM-reglerna anger att så ska vara fallet, men tävlingsledningen hade en annan uppfattning. Ingen protest, eller påpekande, lämnades dock mot poängsättningen när delresultatlistan hängdes och inte heller mot den inför semifinalerna anslagna startlistan.
När den preliminära resultatlistan anslagits efter tävlingen, och inom protesttiden enligt den klagande, gick denne och en medtävlande till tävlingsledaren och förklarade att listan var felaktig med tanke på utdelade poäng i omgång 1. Enligt den klagandes uppfattning skulle tävlingsledaren rätta till poängtabellen, och därmed slutställningen i SM-tabellen, utan att det krävdes en formell protest.
Tävlingsledaren ändrade inte den preliminära resultatlistan och menade att han inte lovat att göra en ändring – bara att ”titta på det”.
En överklagan lämnades till Disciplinnämnden som på grund av jäv lämnade ärendet vidare till Juridiska kommittén (JK). Kommittén konstaterade att det inte kunnat styrkas att den klagande blivit vilseledd på ett sådant sätt att den formella protestrutinen kunde åsidosättas – framför allt avsaknaden av en protest efter omgång 1. JK fann inte att det förelegat några hinder för den tävlande att tillvarata sina rättigheter inom protesttiden, varför kommittén beslöt att inte bifalla klagomålet.
Ärendet gick vidare till Riksidrottsnämnden som inte meddelade prövningstillstånd varför JK:s beslut står fast vad gäller tävlingsresultatet.