Ökat fokus på säkerheten inom dragracingen

Under året som gick drabbades dragracingen av fler och allvarligare olyckor sett till hur den statistiken legat under tidigare år. Något som både Dragracingutskottet och Säkerhetskommittén uppmärksammade och lyfte under 2015.

- De här olyckorna som varit under förra året har gett mer personskador än vad de skulle behöva göra och det är det som gjort att vi i utskottet har uppmärksammat säkerheten mer än vanligt. Vi har haft träff med Säkerhetskommitteén för diskutera och lyfta frågan om regler och säkerhet tydligare till våra förare, säger Jonas Staflund, ordförande i Dragracingutskottet. 

Jan-Olov Nyman från Säkerhetskommitteén fyller i.
- Generellt så är inte dragracingen mer drabbat av olyckshändelser, men som tidigare sagts så har man helt plötsligt allvarliga personskador i förhållande till typen av olycka och det i helt olika bilklasser. Det vi kommer fokusera på nu är att få ut mer information om hur viktigt det är att använda sin personliga skyddsutrustning på ett optimalt sätt.  Alltså inga nya regler utan vi väljer att informera verksamheten, säger Nyman.

En som vet vikten av att använda säkerhetsutrustningen rätt är Lars-Inge Johansson. En blåsig dag i England 2003 var han tredje paret ut efter det att motorcykelklasserna fått strykas på grund av det blåsiga vädret. Ett heat av alla heat som Lars-Inge startat i sin karriär. Men detta fick ett annat slut.
- Efter räcket gjorde jag ett filbyte till andra led. Det var full gas rätt ut på åkern. Jag vet inte vad som hände. Det blåste mycket. Flaggorna stod rätt ut. Jag hade kanske 370 – 380 när jag gick av, säger Lars-Inge Johansson.

Efteråt syntes två bromsningar i asfalten där Lars-Inge och bilen gick av innan den efter ett dike gjorde 12-15 volter framlänges.
- Jag minns att jag sitter i bilen före start. Men jag kommer inte ihåg när teamet spände fast mig och jag minns inte någon burnout. Under flera långa minuter hittade de ingen puls.  Han som såg på mig efter att ha lyft visiret såg bara att ingen var hemma. Sen när de tog ut mig från där jag hängde fattade de att jag levde och då var det full fart.

När jag vaknade tittade jag upp och såg en vit balk och trodde att jag drömde, säger Johansson och fortsätter.
- De fyra första dygnen gick jag på hjärt- och lungmaskin. Det första jag sa sen var ”den ligger i mittenlådan i verktygslådan". 

Trots att Lars-Inge Johansson i olyckan 2003 bröt mer ben än vad som tycks vara möjligt och att tiden tillbaka skulle komma att bli lång, var han tillbaka på samma bana och tävlade ett år efter olyckan. Med samma bil.
- Jag satt i rätt stol och hade rätt grejer i bilen och sen var den byggd med styvare chassi. Vad jag vet har ingen haft så styvt chassi och det kan jag verkligen tacka gud för, för med sämre grejer i och då hade det inte funkat. säger Johansson.

Och det är just material och att använda säkerhetsutrustningen riktigt som Dragracingutskottet och Säkerhetskommitteén vill lyfta fram till förarna.
- Vi kom fram till under våra diskussioner och analyser att det inte var utrustningen utan det är användandet som är fel. Förare och teamen har rätt grejer men de använder dem inte på rätt sätt och då kommer skadorna, menar Staflund och fortsätter.

- Säkerheten är en känslig fråga. Alla vill ju köra och ingen vill neka någon att köra men det måste belysas vad man håller på med. Och att säkerställa att säkerheten kommer i fokus. Många tror att de gör rätt, men sen visar det sig att det är fel installerat. Vi har börjat med jobbet att få folk att förstå att de använder grejerna fel. Något som inte alltid är så roligt att tala om, men vi måste påpeka det. Man spänner inte fast sig rätt. Man spänner sig själv tillexempel, vilket är omöjligt att göra rätt i de flesta bilar.

Det är inga konstigheter vi kommer med nu utan mer att får folk att göra rätt saker. Och som vi säger, regelboken är minimum. Det går att ha mer säkerhet i bilen, säger Staflund.
- När det gäller bältena så skall alla sportgrenar ta till sig detta, förtydligar Jan-Olov Nyman.

Dragracingutskottet tillsammans med Säkerhetskommitteén kommer även att arbeta mer ute på tävlingarna för att lyfta upp säkerhetsfrågan ytterligare.
- Det stämmer, vi kommer jobba mer aktivt ute på tävlingarna, men även informera mer och tyngre på de kurser som vi har inom dragracingen. Samt att det gärna finns en tekniker som gör spontana nedslag på tävlingar för att se över så att folk gör rätt. Sen hoppas vi att folk tar hjälp av tillverkare och försäljare för att komma och titta och se så att grejerna är rätt installerade, avslutar Jonas Staflund.